Huset byggdes på 1870-talet, ett korsvirkeshus mitt i Småland. Här bodde snickare, brukare och arrendatorer.
Då Sigurd var som mest populär fanns hans porträtt till försäljning vid en av fotoateljéerna i Växjö.
1880 – 1906
Alfred Hedenstierna, pseudonym Sigurd, född 1852, delägare och huvudredaktör för Smålandsposten 1890-1898 ägde Södra Lycke mellan 1880 och 1906. Sigurd blev berömd över hela landet för sina berättelser från småländsk landsbygd, kanske inspirerad av Södra Lycke som ju verkligen var landsbygd på den tiden. Sigurd var också sångtextförfattare, främst känd för Hjärtats Saga. Sigurd var en aktiv debattör. Åsikten att kvinnor skall ha samma lön som män för samma arbete och att djur ska behandlas med respekt finns även nu på Södra Lycke.
Rum 1. Hedenstierna, dubbelrum. Inredningen inspirerad av 1880 – 19 av honom, böckerna står i bokskåpet! 06 då huset ägdes av Alfred Hedenstierna, pseudonym Sigurd, vars porträtt hänger på väggen. Som delägare och huvudredaktör för Smålandsposten var han en aktiv debattör. Läs mer om och av honom. Böckerna står i bokskåpet.
Södra Lycke, an old half-timberd building from 1870 originally a little farmhouse with fireplaces and a traditional porch with windows, overlooking the lush garden and its small flock of black hens.
1880 – 1906 the house was owned by Alfred Hedenstierna, pseudonym Sigurd, a very popular writer and owner of the lokal newspaper Smålandsposten.
1913 – 1935 
Ester och Karl Sjölin bodde på Södra Lycke 1913 – 1935 med sina 13 barn, piga och dräng. Här odlades säd och här fanns kor, en häst (Max), katter och höns.
Rum 2. Sjölin, enkelrum. Den virkade antimakassen och hyllbården är vikrkade av Ester Sjölin. Gardinstången har också varit hennes och har troligen suttit här på Södra Lycke. De är en gåvor från hennes barn Ulla och Inez.
1935 – 1984
Kommunalarbetaren Olof Alfred och hemmafru Emma Charlotta Pettersson bodde här 1935 – 1984 med sina 4 barn. Deras passion var odling av mat såväl som blommor. Familjen var sannolikt självförsörjande på rotsaker, grönsaker, frukt och bär. Blommor fanns i överflöd och det plockades mycket. På 40- och tidigt 50-tal höll familjen ungtuppar och kaniner som blev härliga söndagsmiddagar.
Rum 3. Pettersson, två sängar och ett skrivbord. Tapeten är nyuppsatt och från 1940-talet, ljuvliga tulpanbuketter på en härligt ljusgrön botten. Kornischen, sängbordet och väggskydden vid sängarna ger rummet en typisk 40-50-talskkänsla.